Shaggy the Rockband kanske låter lite krystat som bandnamn, men vad gör man när det dyker upp en artist på 90-talet som använder Shaggy och dessutom gör kommersiell megasuccé. Ja ett tillägg är väl den enkla lösningen när ens bandnamn är snott.
Ni var verksamma under 70 – talet då ni släppte en platta. Sedan gjorde ni comeback med albumsläpp 2015 därefter har det kommit ytterligare två album. När väl gjorde comebacken kom så har ni haft ordentlig speed. Ta kortversionen om hur tankarna gick vid uppbrottet och sedan comebacken.
När vi splittrades 1978, skulle vi strax innan spelat in vår 2:a Lp. Detta blev då inte av utan medlemmarna skingrades åt olika håll. Tom (keyboard) stack tillbaka till England, Janne (bas) stack till London/Stockholm, vi andra fick erbjudanden att spelade i andra band i Göteborg. End of story (trodde vi då).
Jag flyttade till Strömstad 1985, bildade familj (4 barn), jobbade som bilinredare och sedan musiklärare. När jag senare byggde min musikstudio “G1 Studio” var man igång med musiken igen.
Historien om hur Shaggy träffades igen är intressant men alldeles för lång för att ta upp här, men vi enades 2006 (alla orginalmedlemmarna) att spela in de låtar som vi inte fick/hann spela in 1978. Alla var med i början av projektet utom Kurt (trummor) som var kvar i Tyskland. Vi lånade in Marcus Rosell (Dead By April) på trummor, Thomas (sång) var med nästan till slutet av inspelningarna men var tvungen att prioritera annat. Vi fick tag på sångaren i M.ILL.ION (Ulrich Carlsson) som var med och slutförde projektet. Det slutade med att han sjöng in alla låtarna till slut. Janne dog 2014, vilket skapade stora problem. Men vi lyckades rådda ihop alla inspelningar tillslut, mixade och mastrade i Spinner Studio, Halden, Norge. Nu skulle vi bara släppa skivan. End of story igen.
Trodde vi. Vi blev övertalade av vår mastringskille att åtminstone göra ett releaseparty och spela låtarna lajv, vilket vi gjorde 2015 på Musikens Hus i Göteborg.
Vi fick blodad tand och beslöt att starta bandet igen, skriva nya låtar och se vart det bär.
Så dök det upp en kille som kallade sig Shaggy på 90-talet antar att det inte var läge att kalla sig enbart Shaggy som ni en gång då gjorde.
Nej, precis. Vi var ett hårdrocksband från 70-talet och hette SHAGGY, sen på 90-talet kom det en reggaesångare från Jamaica som kallade sig för SHAGGY och blev mega kändis, så det var bara att gilla läget. Det skulle inte förvånat mig om det på 2000-talet hade dykt upp ett deathmetalband med namnet SHAGGY :=)
Med Destination Nowhere gjorde ni en ganska rejäl platta med stor ljudbild. Efterföljarna låter lite råare i ljudbilden lite mer “nakna”. Hur skiljde sig arbete med skivorna?
När vi gjorde plattan “Destination Nowhere” var vi egentligen inget band som var ute och spelade. Vi satt mest i studion och letade gamla låtar från 76-78, från kassetter, som vi ville spela in.
Vi spelade in skivan i tre olika studior. Min studio G1 Studio i Strömstad, Jannes studio Bright Light Studio i Stockholm och PP studio i Göteborg, så det blev ett tidsödande project.
När vi sen blev “övertalade” till att spela lajv var vi ju tvugna att bilda ett band som kunde repa och fungara som en enhet. Vi behövde en trummis, basist och en gitarrist till, innan vi var i hamn. Min son Hannes var ledig från sina metal baserade band, så han fick rycka in, vilket förklarar en viss skillnad på ljudbilden på de två senaste skivorna. Om man lyssnar på FAAD och SCARECROW så låter de skivorna som vi gör när vi spelar lajv. Låtarna på DESTINATION NOWHERE är svårare att återskapa lajv, med många sångstämmor, akustiska instrument osv men visst spelar vi dom låtarna oxå, fast dom blir lite råare på scen.
De två senaste plattorna är inspelade i min studio, så där blev det mer som jag ville ha soundet.
Rått och naket !
Det har också sett lite olika ut vilka som står som låtskrivare. På Fighting Angels and Demons står bara Fidde som låtskrivare medan på de andra plattorna är ni alla involverade. Vad kom sig skillnaden i arbetet?
Okej, var har du läst det? (det har jag läst på spotify “visa upphovspersoner”) Även om det är jag som gör alla grunder och de flesta texterna och sen presenterar för de andra i bandet, så är alla inblandade i slutproduktionen. Programmerade trummor kan aldrig bli som riktiga trummor, mitt sätt att sjunga blir något helt annat när Ulrich får ta sig an en text. Samma är det med keyboard, gitarrer, bas. Alla har sitt sätt att spela på, som gör att vi funkar och låter som ett band och inte individualister.
Ni har satsat på fulla album i dessa singeltider. Orkar folk ta åt sig ett helt album?
Nja, alla låtana på FAAD och SCARECROW är inspelade under samma period men istället för att släppa alla på en skiva valde vi att dela upp dom på två. Jag tror inte att folk “orkar” lyssna på en hel platta med typ 16 låtar, som man gjorde förr. Mediabruset gör att alla har så fruktansvärt bråttom och zappar gärna vidare istället för att i lugn och ro “spisa igenom” hela albumet. Jag gör det, många i min generation gör det men vi vill även nå ut till de yngre lyssnarna som vet hur bra hårdrock skall låta. Då får man anpassa sig. Det blir dyrare men det kan det vara värt :=)
Själv är jag en albummänniska som gärna lyssnar på ett album i sträck. Vad tycker ni om att försöka få med låtar på spellistor till höger och vänster för att profilera sig?
Det är en svår procedur och kräver en hel del insikt på hur man skall gå till väga. Vi är musiker, inga promoters eller mediasnillen, så där står vi oss ganska slätt. Vi har spelat in och marknadsfört våra produkter själva, betalt allt med egna pengar. Genom att vara med i olika radioprogram får vi folk att höra våra låtar, framförallt i England, där de har en helt annan radiotradition än vad vi har här i Sverige.
Folk sitter faktiskt “fortfarande” och lyssnar på musikprogram som kan pågå i upp till ett par timmar.
Vi har även släppt textvideor på några låtar, på Youtube, där dessa låtar även är släppta som singlar.
Är det inte risk att man missar hela bilden av ett band om man bara lyssnar på enstaka låtar?
Bara att konstatera att du har helt rätt! På “Destination Nowhere” har vi valt ut låtar som har ett brett musikaliskt omfång. Lugna låtar kontra hårdare, akustiska alster kontra elekrifierade monsters.
Hur kan man bilda sig en uppfattning om hur bandet egentligen låter om man bara har hört en låt?
Det går inte.
På 70-talet giggade vi med både akustiska och “vanliga“ hårdrocks låtar. Det funkade bra då men är tveksam om det skulle funka nu. Tyvärr!
Låtar som Sad Tale och Hero skiljer sig ganska mycket men ändå låter det Shaggy the Rockband. Hur jobbar man för att fånga soundet i ett arr?
Jag måste citera en kritiker som skrev om en av våra plattor:
Hårdrock kan man inte låtsas spela eller försöka immitera, om det skall låta bra. Man måste ha upplevt det “på riktigt”, det måste sitta i ryggmärgen, och det gör det med Shaggys music.
Kan det vara svaret på din fråga? Inte vet jag. Jag har “komponerat” båda låtarna med typ 40 års mellanrum så jag tror det ligger något i det han skrev.
Jag gillar verkligen det lite melankoliskt bluesiga i Sad Tale och på senaste skivan Scarecrow har ni med en riktig Uriah Heep pastisch i Thunder and Lightning. Vilka band har varit viktiga för er?
Alla medlemmerna, då och nu, har väl en ganska lik musiksmak. Jag och Tom var ju uppvuxna med den äldre hårdrocken (Deep Purple, Uriah Heep, Mountain, Black Sabbath, Led Zeppelin) medan Stefan, Ulrich och Robert kan jag tänka mig lite nyare (Kiss, Pretty Mades, Saxon, Rush). Hannes har bara lyssnat på hårdrock för att jag har tvingat honom :=) Han är ju en metal freak med In Flames m.fl som förebilder.
Han har på det sättet påverkat Shaggys musik till att ta en lite annan riktning, vilket gläder mig.
Texterna handlar ofta om någon eller några personer är händelserna helt fiktiva eller finns det verkliga inslag i texterna?
Både ock. Mina texter kan vara självupplevt eller bara påhitt men jag har alltid en underliggande mening med det jag skriver. Bara “I love you, yeah, yeah” passer inte min stil. Allt man upplever, läser om i tidningar eller hör på TV påverkar mitt skrivande, varken jag vill det eller inte. Just texten till Thunder & Lightning skrev jag när det åskade som värst och jag var tvungen att stänga av all inspelningsutrustning i studion. Shit, tänkte jag då. Vad gör man? Jo man skriver en text om det :=)
Tom har en mer poetisk ådra i sig, vilket kan ställa till det när man försöker tonsätta hans texter. I bland går det lätt, ibland får man ändra om tills det passar, så länge som innehållet och meningen med texten inte går förlorad.
Fidde du är med och driver ett barnhem i Indien som är ett fattigt land jämfört med Sverige. Finns det saker ifrån de förhållanden som du tar med in i musiken?
Bra fråga. Det vore konstigt om inte. Jag har skrivit låtar sen jag var 13 år, och det som påverkade mig då, är ju inte samma saker som påverkar mig nu. Jag har varit i Indien typ 10-12 gånger och blir lika hänförd av deras sätt att göra musik och hur de framför den. Där räknar man inte till fyra och börjar spela, utan man spelar när det passar. Bara flyter in så att säga. Helt annorlunda instrument och tonskalor än vad vi västerlänningar är vana vid. Introt på låten Destination Nowhere är en inspelning från en skola som jag besökte 2013. 1500 tjejer sjöng för oss, som tack för vad vi hjälpt dom med, en tidig morgon när solen höll på att gå upp. Inte ett öga var torrt. En mäktig känsla som inte går att förklara, bara upplevas.
Har deras musik påverkat mig? Det är jag helt säker på! Lyssnar man noga kan man höra vissa tonföljder som letar sig in bland hårdrocksriffen.
Det är ju som bekant inte så mycket spelningar för tillfället. Har ni några planer i att komma ut och spela?
Våra planer var att göra en releasespelning i Göteborg i samband med släppet av SCARECROW, med det funkar ju inte i dagasläget. Vi får se hur allt utveclkar sig. Kanske till hösten/vintern.
Om ni fick välja fritt vart skulle ni helst spela?
Man kan väl saga vi är ett typiskt festival band. De små klubbarnas tid är väl forbi. Där äger coverbanden arenan. Sweet Home Alabama och Creedence, så är allt i lås :=)
Hur gör man bäst för att upptäcka Shaggy the Rockband och hålla koll på er?
Om man går in på vår hemsida: www.shaggytherockband.com finns det lite matnyttigt om bandet.
Vi har även en Facebook sida, shaggytherockband.se, där vi skriver det senaste som händer.
GMR/BorderMusic ser till att vi finns på alla digitala plattformer om man vill lyssna eller köpa vår musik.