Det snackas om det gångna decenniet om vad som var bra och vad som var dåligt. Under det decenniet var jag skribent på planetaor.com åtta utav tio år.
Stora band som Journey, Toto, Whitesnake fortsatte göra fantastisk musik (där de två förstnämnda nog släppt sina sista plattor) och även de största svenska banden i Treat, H.E.A.T, Eclipse och Work of Art har alla presterat på topp under decenniet.
Fokus på planetaor.com låg just på att bevaka melodicrock/AOR därför kommer dagens krönika ge dig tips om 20 plattor mellan 2010 – 2019 som du borde kolla upp. Tipsen kommer inte vara de mest kända grupperna utan kanske band som borde fått mer uppmärksamhet i Sverige eller som kanske är lite bortglömda.
Houston- s/t (2010)
Höjdpunkten är en cover av Dakotas Runaway som fick oss att återuppäcka orginalet på Youtube. Men hela plattan visar klass och 2010-talet började mycket bra. Det ryktas om nya saker på gång. 
Unruly Child- Worlds Colide (2010)
Unruly Child gjorde comeback med Mark Free, som genomgått en könskorrigering (därav också det nya namnet Marcie Free), vilket var en stor grej och ingen som följde genren på närmare håll missade denna fantastiska platta. Men det var ett tag sedan den släpptes och det är inte helt omöjligt att många missade den. Unruly Child var egentligen aldrig jättestora i Sverige första gången de var aktuella. Men Worlds Colide är helt enkelt fantastisk och ska inte missas!
State Cows – s/t (2010)
West Coast rock ifrån norra Sverige (Umeå närmare bestämt), där duon har tydliga referenser till band som Airrace, Chicago, Steely Dan och Toto. De har släppt ytterligare två fullängdare av klass där förra årets decembersläpp är närmst klassmässigt den självbetitlade debuten som fortfarande är starkast enligt mig. 
The Magnificent – s/t (2011)
Circus Maximus frontman Michael Eriksen visar varför hans röst är omtalad. Detta finsk/norska projekt har gjort enstaka liveframträdande där förra året var ett av dessa vilket får undertecknad att hoppas på mer. Skivan har inte bara killers men topparna är så höga så att de få dalar som finns ger en andningspaus. 
Airrace – Back To The Start (2011)
Ännu ett comebackande 80-halsband som med Keith Murrells pipa och sångmelodier visar yppersta klass. Produktionen kunde varit bättre men låtarna är riktigt bra.
House of Shakira – Hos (2012)
Denna platta blev starten med nya sångaren Andreas Novak som hjälpte till att sätta tonen direkt. Stämsången är som vanligt på topp. Bandet har sedan dess släppt idel topplattor men denna får representera bandets “nystart”.
Diamond Dawn – s/t (2013)
Diamond Dawn släpper en skiva som blir lite av årets snackis 2013. De är ett utav de mest uppmärksammade banden på Frontiers Records och det som debutanter. Olika anledningar gör att bandet upphörde existera och det blev bara en platta. Men alla som gillar AOR måste höra den.
Alien – Eternity (2014)
Påstå att Alien inte är så kända i Sverige är ju rent felaktigt. Det som däremot ska lyftas kring detta album som kanske någon har missat då deras comeback i orginalsättning har överskuggat det mesta, dessutom släpptes jubileumsutgåvan av debuten under förra årtionde. Eternity håller högsta Alienklass! Jag hävdar till och med att bandets absolut bästa låt finns med här, What Goes Up!
Seven – 7 (2014)
Poweraor där 80-talet inte låter sig glömmas med lite uppdaterade keyboardsound. Ska höras i sin helhet!
Last Autumn’s Dream – Level Eleven (2015)
Nalle Påhlssons basspel sticker ut på en skiva med ett j–la ös. Låtar som ger järnet från start till mål. Erlandsson sjunger som vanligt makalöst bra, kanske bäst någonsin på en LAD platta. 
C.O.P – State of Rock (2015)
Bröderna Sundell slår sig ihop med Ola af Trampe och släpper denna första skiva med pompig AOR där Peter Sundell som vanligt tar fram sitt höga register som ingen annan svensk sångare klarar.
Miss Beauviour – Ghost Play (2016)
Är ett underskattat album som östgötarna släppte efter att de peakat? 2011. Ghost Play blev uppmärksammat i de största medierna men ändå känns det som att plattan missats, vilket inte du borde göra.
Boulevard – Boulevard IV, Luminescence (2017)
Kanadensiska BLVD la ner verksamheten på 90-talet, kom tillbaka som Boulevard och var i Sverige för snart två år sedan och till våren kommer de tillbaka till Göteborg. Den som gillar genrén har förhoppningsvis inte missat denna skiva. Plattan är en blandning i stilar där du lätt får en popkänsla i vissa låtar. Bästa softrocken! 
Wonderland – Seven wonders and four little miracles (2017)
Bandet som är lite utspritt runt Göteborg släppte till slut sin egenfinansierade platta med lite progressiva element ala 80-tals Yes och Asia gjorde det med idel snygga låtar.
Peter H Nilsson – Little American Dream (2018)
Alltid roligt när nått oväntat dyker upp. Så var det med Peter H Nilsson där han släppte en egenfinansierad platta (släpptes senare på AOR Heaven) där AOR låtarna gör att man blir glad i hur de är skrivna och framförs.
Osukaru – House of Mirrors (2018)
Tycker det här bandet är väl värt att nämnas. Fredrik Werners raspiga röst är uppfriskande och annorlunda sett till många andra band i genren vilket ger en extra krydda. Ihop med fullängdsdebuten Salvation (som inte väljs på grund av dess produktion) är detta min favorit med bandet. 
Care of Night – Love Equals War (2018)
Ifrån svenska östkusten har de med 2018 års släpp en Melodic rock/AOR-platta av rang. En utav 2018 års bästa låtar presenteras här också i Hit. 
Reach – The Great Devine (2018)
Blandningen, intensiteten och glädjen gör att Reach 2.0 gjorde ett av de bästa albumen 2018. Det är hårdare än när de först kom fram samtidigt som det är mer radiovänligt.
Palace – Binary music (2018)
När Palace kom tillbaka med andra albumet gjorde de i en mer West Coastanda som höjer kvalitén rejält på bandet. 
Wake the Nations – Heartrock (2019)
Finland får representera 2019 då både Roulette och X-Romance nyligen presenteras på rockintervju.se. Wake the Nations tycker jag har lite utav den finska touchen i Melodic Rock/AOR där flertalet av banden ifrån Finland har en lite metaltouch i främst sologitarrerna. Jag blev stormförtjust i denna platta när jag hörde den i slutet av året.