Foto: Lennart Brorsson
Är bluesrock på svenska. De har precis släppt sitt fjärde album, blivit tvåa i blues-sm och gjort spelningar överallt i Sverige. Vilka är de och vad bjuder nya plattan på.
Berätta kort vilka är Blå Skåpet?
Bandet består av Mathias Sandstedt – trummor, Daniel Nilsson – Bas, Markus Karlsson – Gitarr, slide, sång och Klas Ling – Sång, gitarr. Genom en rad olika omständigheter har vi träffats och kommit att utgöra Blå Skåpet. Själva starten skedde då Mathias och Klas träffades på ett bröllop, sommaren 2006. Sedan våren 2013 har bandet bestått av dagens medlemmar. Rent musikaliskt var tanken från början att vi skulle spela ”Fender-Rock”, sedan kallade vi det blues, men Blå Skåpet är mycket bredare än så. Gillar man svensk blues och rock, som t ex Roffe Wikström, Mats Ronander, Wilmer X, Eldkvarn, Ulf Lundell, Peter Lemarc och Lars Winnerbäck, så finns det mycket att hämta hos Blå Skåpet
Ni har tre plattor bakom er, för den oinvigde hur skulle ni beskriva dem?
”Världen är så kall” tar avstamp i de artister och låtar som inspirerade oss att starta bandet, just där och då. Man kan spåra tongångar från Dire Straits, Pugh, Albert Collins, Mats Ronander, Jimi Hendrix, Cream, Gary Moore m fl. Inspelningen är väldigt spartanskt gjord, i en hobbystudio. Men, vi gillar låtarna från plattan och spelar fortfarande 8-9 av dem live! ”När dagen är över” är mer påkostad, i produktionsledet. Den är inspelad i Sound Lab Studio 1, i Skara, hos Bengan Andersson, med Johan Randén vid spakarna och Eric Johansson som mastrat. Här finns också tydliga musikaliska referenser till Mark Knopfler, ZZ Top, Per Gessle(!), JJ Cale, Mats Ronander m fl. Låten ”Hel igen”, från denna plattan, är den låt som streamats mest på spotify av alla
våra låtar. Framför allt tycker jag att texterna är mer genomarbetade på den här skivan.
Med ”På de mörkaste vatten” ville vi komma åt en mera live-aktig känsla. Så trummor, bas, kompgitarr och sång är inspelade samtidigt, live i studion. Inspelningen skedde i Studio Bohus i Kungälv, med Stefan Karlsson som tekniker och Dragan Tanaskovic som mastrat. Endast sologitarr är lagt i efterhand. Visst kan man spåra viss påverkan av t ex Joe Bonamassa, Roffe Wikström, men den här skivan känns mycket mer ”egen” och att vi verkligen hitta vårt eget DNA!
Vilka artister skulle ni säga är inspirationen för er?
Vi har en sjuk bredd i vad som inspirerar oss. Allt för mycket för att räkna upp, men att vi, rent musikaliskt sneglat på Dire Straits, Albert Collins, Mats Ronander, Roffe Wikström, Mark Knopfler, ZZ Top, Joe Bonamassa, Gary Moore, Cream, John Mayer och Eric Clapton kan vi inte förneka. Vad gäller texter, så kan nämnas Melissa Horn, Plura, Ulf Lundell, Peter Lemarc, Eva Dahlgren, John Holm, Cornelis Vreeswijk, David Sylvian, Bob Dylan, Roffe Wikström.
Gitarrliret kan låta lite olika. Hur har ni tänkt kring gitarrsoundet?
På ”Världen är så kall” och ”När dagen är över” så är det gitarristen Kristian ”KP” Pettersson som spelar. Han körde Fender Stratocaster genom en Marshalltopp med tillhörande 4×12-låda. Lite förenklat kan man säga att ljudidealet då var Mark Knopfler för rent ljud och Gary Moore för distat ljud.
På ”På de mörkaste vatten” är det Markus på gitarr. Han kör genom en gammal 60-tals Vox AC-30 som går på full volym. Inga pedal alls används. Gitarrer som användes var Fender Stratocaster med Lundgren mickar och en Framus hollow-body med P-90 mickar, för solo på balladerna. ”Vinsystrar och ölbröder” är inspelad med en rad olika förstärkare och gitarrer. Telecasters, Stratocasters och Les Paul har används flitigt och förstärkare som Fender Deluxe Reverb och Fender Princeton, men även Kemper har används. En rad pedaler också, men kanske ändå att Eventide H9 ska framhållas där. Det är viktigt att göra varje låt intressant, med både komp och, framför allt, solospelet! Ett solo ska verkligen tillföra något, inte bara ett parti som ska avklaras. Mycket improvisation ligger bakom solonas utformning.
Markus ditt lir på senaste plattan får mig att tänka på Clapton och Knopfler. Är det dina största influenser?
Eric Clapton, Mark Knopfler, Derek Trucks och John Mayer är sådan som jag gillar skarpt!
Klas och Markus skriver låtarna. Är arren klara redan från början eller arras det om i replokalen?
Ja, när en låt presenteras för bandet, så är den i stort sett helt färdig i arrangemanget. Däremot lägger ju varje musiker sin ”mojo” i sitt spel, så låtar förändras och lever sitt eget liv ändå.
Daniel (bas) och Mathias (trummor) bildar en stabil rythmsektion. Vad tycker ni är det viktigaste i samarbetet mellan just bas och trummor?
Vi tänker alltid på dynamik. Det är det allra viktigaste i vårt samarbete. Svagt och starkt ska kännas skillnad på, med övertygelse och pondus. Vi vill alltid uppnå ett tight samspel mellan bastrumman och basen och lägga vårt spel på en nivå där vi verkligen ger gitarr och sång deras självklara plats, längre fram i ljudbilden. Sist men inte minst så tänker vi alltid enkelhet! Less is more! Inga onödiga trumfills, cymbalslag eller smattrande bastoner. Varje insats ska kunna motiveras som en viktig beståndsdel i låten. Går inte det, så håller vi oss till det enkla, bärande kompet
Hur skriver ni låtar?
En låt startar alltid med ett riff eller en ackordföljd som man hittar när man sitter med sitt instrument. Musiken kommer alltid först! Därefter försöker man hitta en sångmelodi. Vi har flera låtar som helt saknar det man kallar refräng, andra låtar har vers/refräng och en del har vers/refräng/stick. Detta beror på vad man hittar som passar till grundidén. Vad beträffar texter så uppstår en del texter ”på uppstuds” medan andra texter bygger på en idé man burit på ett tag. Man kan hitta ett uttryck, en mening eller nån ”one-liner” som inspirerar till att man planerar en text långt i förväg.
Texterna handlar i många gånger om en man eller kvinna som kan ha kärleksbekymmer likt gammal bluestradition. Varifrån kommer sättet att skriva på?
En relation är ju, över tid, alltid mer eller mindre komplicerad. Nånstans är ju man och kvinna väldigt olika och det är som gjort för kontroverser. Om man kan se på detta med lite humor och distans, så finns ju mycket att skriva om. Det är ju en kul grej, liksom, och det tar aldrig slut. Nya motsättningar dyker upp, nästan dagligen. Många snaskiga historier uppenbarar sig, om man har firmafester, tjänsteresor och grannsämja i tankarna. En slags svart
vardagshumor. Roffe Wikström är kung vad gäller detta ämne. Han är en inspiratör, verkligen.
Finns det någon verklighetsbakgrund till någon av låtarna?
Ja, ett drygt tiotal låtar finns det riktiga historier till.
Ni har haft lite gäster med på de tidigare skivorna. Blir det några gäster denna gång?
Ja, vi har Max Lorentz på Hammond och Emil Esborn på percussion.
Det finns ganska sparsamt med information om er, är det inte läge att byta ut er facebook-grupp mot en sida för att profilera er lite mer?
Ja, det är helt klar så att vi måste fixa till detta! Vi lovar att starta upp detta arbete med en gång!
Vinsystrar och Ölbröder heter nya skivan releasefesten hölls på hemmaplan i Alingsås. Hur kändes låtarna att spela live?
Då inspelningsprocessen drog ut på tiden, nästan två år, så har de nya låtarna vuxit in i liverepertoaren under tidens gång, så de har hittat sin plats och känns jättebra! Vi ser oss själva som ett tydligt liveband, och att slänga in nya låtar i vårt liveset, har vi alltid gjort. Det är faktiskt inget som skärrar oss. Att presentera en ny låt för sina bandkamrater kan däremot kännas lite nervöst ibland.
Bluesen har i regel en formel kring sin uppbyggnad å sen gäller det att göra något eget av det. Den Tunna Linjen intresserar mig lite extra. Den får mig att tänka på Chris Isaks Wicked Game samtidigt har ni verkligen lyckats skapa något eget med en skalaktiga gitarrslinga som grund. Hur växte den fram?
Här ville Markus göra en lång melodislinga, som sträcker sig över stora delar av verskompet. Och det råkade bli så att ackordföljden blev ”Wicked game” av Chris Isak. Musikaliskt så är den här låten inte helt självklar, då versen går i Am, och refrängen egentligen sänks till Gm, men man tänker inte på det, då vi börjar refrängen på ett Eb, så det känns nästan som man höjer i tonarten. Att vi dessutom får med ett D med fiss i basen, gör att låten egentligen är helt crazy, rent musikaliskt. Inte helt ”bluesigt”! Texten skriver jag som en iakttagelse som förälder. Ska man klara livet, på ett bra sätt, är det en väldigt skör, tunn linje man behöver följa. Det vill jag att mina barn ska ha med sig, även den dagen jag inte finns kvar längre.
Hur håller man balansen i en låt, att en idé som växer fram inte blir för lik nått man tidigare hört?
Ja, att stjäla utan att det märks, är ju en av de största utmaningarna. (Hahaha) Det är ju oerhört svårt att uppfinna hjulet om och om igen. Men, att inspireras och ”låna” lite här och där, är i det närmaste ofrånkomligt. Vi har ju ett flertal låtar, där man kan höra vilken låt vi tagit inspiration ifrån. Så är det ju! Men, gör man det av kärlek och med respekt, så tycker vi det är helt ok!
Min Granne har en lite komisk twist och attityd i sin berättelse liksom: tyck vad du vill jag gör ändå som jag vill… Vad fick dig att skriva en sådan text?
Texten är helt självupplevd. När jag, i ung ålder, satte ihop mitt första band, så fick vi vara i mina föräldrar hus och repa. Detta med att vi spelade rockmusik var det en granne som inte uppskattade. Så, han var på min far om detta, men farsan stod på sig och sa att han lovat oss att vi fick spela, så det var ett par frostiga år mellan farsan och grannen. Musikaliskt och idémässigt står låten i stor skuld till JJ Cale ´s låt ”Mama don´t”.
Produktionen låter bättre än någonsin. Var har ni spelat in någonstans?
Trummor, bas, Klas gitarr, percussion och all sång är inspelad hos Emil Esborn i Esborn studio i Alingsås. Markus gitarrer är gjorda i Markus hemstudio och Max Lorentz har lagt sin orgel i sin studio i Stockholm. Skivan är mastrad av Eric Vo, i Studiohuset.
Vem har producerat?
Väldigt nära sanningen är att säga att skivan är producerad av Klas Ling, Markus Karlsson, Emil Esborn och Blå Skåpet. Ibland nån av oss, ibland allihop.
Vart kan man få tag i plattan?
Via Blå Skåpets facebooksida
Om man vill gå och se Blå Skåpet finns det då någon turnéplan att kolla på?
Vi har under sommaren och hösten haft nya plattan helt i fokus, så efter sommarens spelningar genomförts så har vi inte bokat in några. Vi ville verkligen få klart plattan. Vi kommer nu försöka komma ut under 2020, så mycket det bara är möjligt!
Tack för ni tog er tid.