Hur började allt?

Thomas och jag (Tobbe) ville hylla Hendrix den 18e september 2000. 30 år efter hans död. Så vi letade upp någon som ville spela bas. Ryktet spred sig lite om att det var en bra Hendrix-tolkning, så vi gjorde några spelningar som ”Hendrix-tolkare”. Efter ett tag så började det komma egna låtidéer och sen har vi bara kört på. Det har dock blivit några bassist-byten på vägen. Sedan 2013 spelar Per Wiberg bas.

Varberg verkar ha en levande musikscen. Hur upplever ni musikklimatet i Varberg?

Jag vet inte om det stämmer. Det är väl samma här som i andra mindre städer runt om i Sverige. Det finns många band men inte så många ställen att spela på, tyvärr.

Ni har firat stora triumfer över Europa med långa turnéer. Senast som förband till Clutch och Graveyard och i April blir det headlineturne i Tyskland. När får vi se er på Sverigeturné ?

När folk vill se oss, haha! Nä, vi spelar gärna i Sverige, men av någon anledning så har vi inte kommit igång här hemma.

Ni gör sammarbete då och då både live och på platta. Vilket drömsamarbete har ni?

Oj, svår fråga! Det blir nog tre olika svar, beroende på vilken medlem du frågar.

Många band jag pratar med har inte en replokal de skriver på vår sitt håll sedan träffas de inför gig lånar en replokal och sen åker ut på vägarna. Ni och er musik känns inte sådan hur skriver ni musik?

Det är faktiskt så det går till för det mesta, även för oss. Det skrivs låtar hela tiden och ibland träffas Thomas och jag i vår lokal och testar lite. Eller så gör vi enkla demos, som skickas runt i orkestern för lite pålägg och dylikt. Vi har en replokal i Varberg, men vår bassist, Per, bor i Stockholm, så det är inte helt lätt att träffas och jamma lite. Men när det är dags för inspelning, så arrangerar vi och testar samma dag som vi spelar in. Då blir det rätt spontant och levande. Kul att du tycker att det hörs!

Ni har valt att släppa senaste skivan själva. Är det svårt att få kontrakt med bolag idag eller är detta ett medvetet val att gå er egna väg?

Vi fick några kontraktsförslag inför skivan. Men vi ville testa att göra det själva. Nästa platta kanske blir med ett bolag. Vem vet.

En låt som En Hombre Dorado gör att man längtar att se er live. Vad gör att en idé behålls och inte skrotas?

Härligt att någon längtar efter att se oss, haha! Vi är väldigt ärliga mot varandra i bandet. Är det låtar på demonstadiet som vi inte tycker passar i den riktning som plattan går åt, så får dom stå åt sidan för mer ”självklara” låtar. Sen spelar vi in ett gäng låtar och de bästa hamnar på skivan.

Är det den typen av låt man bygger en skiva runt eller bestämmer ni er för att nu ska vi skriva en skiva och sen kommer låtarna som de kommer?

Nej så brukar vi inte tänka. Låtarna kommer som de kommer. El Hombre Dorado var en av de sista låtarna vi spelade in till plattan.

Let It Roll är en annan favorit som verkligen tar ut svängarna och ett intensivt solo av Thomas. Hur blev den till?

Roligt att du diggar den! Den är skriven av Per. Just den var ganska klar när vi började ”pilla” med den. Men precis som alla andra låtar, så gick den igenom vår gemensamma kvalitetskontroll.

Hoodoo Lightning börjar också med en pt. 1 och pt. 2 i Blues Science. Finns det bluesvetenskap?

Om det inte funnits innan, så finns det nu, haha.

Under er turné i europa besökte ni klassiska Nottingham Rock City. I övrigt vilken typ av ställen spelar ni på Europa?

Det är mest klubbar och festivaler.

Med tanke på att Kamchatka har ett mer retrosound har ni också en publik som fortfarande köper mycket skivor?

Det har vi faktiskt, som tur är! Snacket om att CD och vinyl kommer dö ut är lite överdrivet, tycker vi. Det finns mycket människor som vill ha musiken i fysisk form.

Vad ser ni mest fram emot 2020?

Att åka ut och lira!